Musik 2 2015-03-12
Introduktionen till denna workshop var en snabbgenomgång av puls, takt och rytm. En längre och mer djupgående introduktion hade getts vid den första workshoppen i musik, men den missade jag på grund av sjukdom.
Puls är musikens hjärta, den är konstant och jämn (monoton). IIIIIIIIIIII
Takt delar in pulsen i bestämda slag.
4 takt: 4/4 |IIII|IIII|IIII| (fyra fjärdedelstakt)
3 takt: 3/4 |III|III|III| (tre fjärdedelstakt)
Olika notvärden sätts in och bildar en rytm.
Notvärden:
Halvnot = klivnot
Fjärdedelsnot = gånot
Åttondelsnot = springnot
De olika notvärdena kan användas i musik- och sagostunder med barn, till exempel: vi kliver, vi går, vi springer, vi vilar.
Vid en musikstund kan man starta en låt och fråga barnen hur man kan röra sig/dansa till den. Om det är en snabb och intensiv låt kan dansen bli snabb med yviga rörelser, om låten är långsam och mjuk kan dansen bli lugn med stora mjuka rörelser. Holmberg (2012) ger ett exempel på musikrörelser utifrån en observation på en förskola där barnen och en pedagog rört sig till musik från en julskiva. Pedagogen frågar barnen hur man kan röra sig till musiken och visar själv hur hon tänker att man kan röra sig till en lugn melodi.
Något som är viktigt att tänka på vid musikstunder med barn är hur man använder sig utav rösten. Rösten består av olika register, vilket är tonarter,
Barns stämband är för korta för att sjunga lågt, detta eftersom de har ett högt register (hög tonart).
Vid sånger tillsammans med barnen är det därför viktigt att utgå från barnens tonläge. För att enklare komma in i detta kan pedagogen börja med att prata ljusare och därefter sjunga i det ljusa/höga registret.
Något annat som är viktigt är att ha en start och ett avslut på en samling, detta för att barnen ska veta att det pågår en samling samt att deras koncentration ska gynnas.
Det är även viktigt med variation i samlingen, till exempel att sitta, stå, ligga och gå - detta för att det inte ska bli enformigt och tråkigt. Koncentrationen lossnar snabbt om det blir för enformigt.
Senare vid denna workshop fokuserades det på att spela på några av de olika instrumenten som finns att tillgå inne i musiksalen, bland annat spelade vi på Congatrumma, xylofon och gitarr. Vi fick varsitt häfte med olika melodier med text och noter som passar till förskolebarn.
Vi delades in i mindre grupper där vi fick prova på att sjunga några av låtarna ur häftena samtidigt som vi spelade på instrumenten. Jag tyckte det var roligast att spela på trumman - den hade jag lite erfarenhet av sedan innan. Gitarr var roligt och utmanande, det var svårt att sätta rätt finger på rätt sträng, när jag väl lyckats med det var det dags att byta ackord!
Jag försöker lära mig spela gitarr, men det är inte det lättaste!
Jag lyckades åstadkomma ett D!
Referenser:
- Holmberg, Ylva (2012). Musikstunden - sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss.123-137.
Drama 1 2015-03-13
"Man vet vad man kan när man vet vad man inte kan", detta citat sa vår dramalärare Gunilla Fihn (1) till oss under den första workshoppen i drama. Detta som ett förslag i att prova tankegångarna sen tidigare terminer. Vad har man lärt sig, kan vara en mycket abstrakt fråga - eftersom det är så mycket! Vad har man inte lärt sig? Det är enklare att veta vad man inte kan, för att på så vis lära sig något nytt och bli bättre.
Forumteater var i fokus - men vad är det?
Forumteater är, som hörs på namnet, en typ av teater.
För att teater ska vara teater krävs det en publik.
Det är även drama - alla är delaktiga, det är ett givande och ett tagande
Forumspel talade Fihn också om, och det är en pedagogisk metod - man släpper på barriärerna och vågar ta upp ämnen man annars inte vågar tala om - för att komma fram till ett bättre resultat.
I forumteater finns det en början och en mitt - men inget slut. det kan finnas flera alternativa slut. I forumteater är publiken delaktig. Det börjar med att aktörerna i teatern agerar på scenen - från början tills de är klara, under tiden får publiken fundera på vad som skulle kunna ändras på - för en ändring måste ske. Efter första visningen blir publiken mer delaktig, teatern spelas upp från början och publiken ropar STOPP när de vill ändra på något i scenen.
I detta Youtube-klipp visas en typ av forumteater där professor Shannon Ivey och några av hennes studenter från South Carolina State University ger ett förslag på ett känsligt ämne.
Anledningen till att jag valde att ha med detta klipp är för att det förklarar och visar tydligt på hur forumteater kan gå till.
Augusto Boal (1931-2009) skapade Forumteater och kallade den för De förtrycktas teater - han gav de förtryckta en röst. Han gav uttryck för att utforska, förstå och förändra verkligen. Vilket vi som pedagoger kan göra i vårt yrke som förskollärare. Varför inte göra en forumteater om olika känsliga eller trycka ämnen som kan försiggå på en förskola: föräldramöten - utvecklingssamtal - stress - övergrepp - misshandel - mobbning, ETC...
Det kan vara svårt att prata om vissa ämnen, eftersom det är känsligt, kanske lite pinsamt, en "hysch-hysch" stämpel över det hela. Genom att ta till forumteater/forumspel till det kan man våga gå över gränserna för att utforska de okända och lite läskiga områdena - i spel, teater och lek går det bra. Att kunna vandra mellan verklighet och fantasi för att våga förändra verkligheten.
Detta är inget man kan använda sig tillsammans med barnen i förskolan! Forumteater fungerar inte på barn under 7 år.
Målen med forumteater är:
- att förvandla åskådarna från passiv varelse till aktiv medskapare
- att ge människan en möjlighet att träna inför verkligheten, förbereda sig inför framtiden
- att bryta inre och yttre förtryck
- att bli medveten om egna tankar och värderingar
Referenser:
1 Gunilla Fihn. Drama 1. Högskolan i Borås, 2015-03-13.
Drama 2 2015-03-23
Drama = att åskådliggöra genom handling
Gunilla Fihn (1) beskriver att drama finns på många platser. Drama finns i teater, den finns i vardagen och den finns i pedagogiken - kort sagt, drama finns överallt.
Åskådliggöra var ett ord jag hade svårt för - vad betyder det egentligen? Så jag frågade och fick till svar att det betyder att göra något synligt. Drama är att göra något synligt genom en handling. Det är att skapa förståelse, att kunna koppla samman och att reflektera över det upplevda.
Pedagogik + Lek + Teater = Dramapedagogik.
I var och en av dessa ska tanke, handling och känsla finnas med.
För att teater ska vara just teater bör det innehålla tid (reell, dåtid, framtid, fiktiv), rum (utformning, rekvisita), roll (tar på sig, ger andra, utseende, beteende) och handling (enklare historia, början - mitt - slut).
I läroplanen för förskolan går det att läsa att "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama".
Anledningen till att jag strukit under alla dessa uttrycksformer är för att de tillsammans bildar en helhet som ofta syns på förskolor, dessutom går det att använda alla samtidigt i drama. Det ena behöver inte utesluta det andra.
 |
| Lars Lindströms modell för lärande i skapande, redigerad av mig |
Lärande om, i, med och genom leder till förståelse - prova sig fram i de olika stegen.
Vidare beskriver Gunilla Fihn att det finns ett antal faser att följa i utvecklingen av dramatiseringen. Dessa faser är:
- Inledning
- Uppmjukning
- Uppvärmning
- Koncentration
- Improvisation
- Reflektion (tänka om)
- Gestaltning
- Reflektion och reflexivitet (speglande)
- Avslutning
I mindre grupper valde vi ut varsin bok att arbeta med. Boken ska ligga till grund för tre moment som ska följa de nio olika faserna. Vår grupp valde att arbeta med boken "Till Vildingarnas land" skriven av Maurice Sendak. Boken innehåller ett stort känsloregister (bland annat glädje, sorg, skräck, ilska, saknad, förtjusning) och kan genom dessa känslor - men även de uttrycksfulla bilderna - skapa spännande moment och aktiviteter i en barngrupp.
Referenser:
1 Gunilla Fihn. Drama 2. Högskolan i Borås, 2015-03-23.
- Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
- Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar