Besök i Göteborg med museer i fokus

Museibesök och att vara kulturell

Under dagen har jag promenerat runt i Göteborg, en mycket vacker kuststad med mycket att erbjuda, så även för den kulturellt intresserade. 

Jag besökte tre olika museer: Stadsmuseet, Hasselblads Center, och Världskulturmuseet, detta eftersom det behövdes för att göra bloggen komplett.

Personligen var det svårt att hitta till de olika museerna - eftersom jag är så främmande med Göteborg. Jag kände mig som en tvättäkta turist med karta och kamera i högsta hugg, samtidigt som jag ställde ett flertal frågor till ett flertal människor... "Ursäkta... Är du bekant med staden? Vet du hur jag tar mig till...hmm...Götaplatsen, tror jag det heter?" 

Men! Jag hittade till alla museer eftersom alla jag frågade hjälpte mig på bästa sätt! 

Första besöket blev Stadsmuseet på Norra Hamngatan 12, i närheten av Brunnsparken.

Jag påbörjade min rundtur i den förhistoriska utställningen Spåren talar.

 Under min rundvandring hittade jag vapen! Svärd, knivar och yxor som hittats vid utgrävningar runt om i Sverige. Detta har jag upplevt att många barn i förskolorna är intresserade av - svärd och vapen - att leka krig på olika vis. Invid de olika montrarna med svärd finns en stor monter med ett skelett inuti. Skylten berättar att det är Rolfåkersmannen som ligger där, han dog för 4500 år sedan. Han ligger på en bädd av ostron, vilket förklarar varför han förvarats så väl - kalken i skalen. Skelettet skulle kunna ses som skrämmande för barnen, men det kan även ses som oerhört spännande - att det är så vi ser ut innanför all hud.

Utställningen Vikingar - mellan Oden och Kristus bjöd bland annat på dessa två statyer vilka föreställer Oden och Tor. Till höger om varje staty finns en bild på Hollywoods motsvarighet till de nordiska gudarna i form av Anthony Hopkins som Odin och Chris Hemsworth som Thor. 

Anar man en viss likhet tro?... 

Marvels olika superhjältar har slagit igenom stort på förskolorna runt om i landet, och att besöka ett museum för att höra ursprungshistorien skulle kunna vara intressant för barnen.

Från vikingatid till 1800-tal. Nu börjar familjerna samla på sig finare ägodelar (de som hade råd till detta, i och för sig). Den sängen som är till höger i collaget skulle jag inte vilja sova i, den verkar mycket obekväm i och med att den är så....kort... Jag hörde en gång, på en guidad rundtur på ett annat museum, att sängarna var så korta för att de som sov i den trodde att de skulle drunkna om de låg ner - eftersom kroppen består av cirka 70 % vatten. Kanske detsamma gäller denna sängen, jag kunde inte hitta någon information om det.

Avslutningsvis gick jag in i barnens museum som låg på översta våningen, inne i ett litet utrymme - anpassat för barnen - fanns två glasmontrar fyllda med leksaker ur olika sekler.

De hade även en spårvagn där inne! I framrutan där chauffören sitter spelades en film från tidigt 1900-tal (tror jag) där barn sprang framför spårvagnen, ingen blev som tur var påkörd...

Precis när jag kom ut från museet kom en "äkta" spårvagn körandes, så jag passade på att fota den!

Nästa stopp i museibesöken blev vid Hasselblads Center vilket ligger vid Götaplatsen, invid statyn Poseidon. Hasselblad är en egen avdelning inuti Göteborgs konstmuseum, det kanske är därför dessa konstnärliga verk står utanför entrén.

Marie Höeg och Bolette Berg har tagit bilderna överst till vänster, de är tagna i slutet av 1800-talet.

Fotona överst till höger är tagna av Christer Strömholm på 1960-talet.

 Adriana Lestido har fotat kvinnliga fångar på ett fängelse i Argentina, de två nedersta bilderna.

Santiago Mostyn har fotat dess bilder. Han befann sig i Istanbul och lade märke till stadens alla övervakningskameror och beslöt sig för att ta egna bilder på människorna.

 Jag blev fascinerad av träden i detta foto som Annica Karlsson Rixon tagit i Ryssland 2003. 

Det är samma foto fast på olika avstånd.

Att använda sig av avstånd när det kommer till konst är intressant, man kan uppfatta det på olika vis.

Jag blev full i skratt när jag läste beskrivningen av dessa bilder. Fotografen Ulf Lundin har ägnat ett år till att spionera på den här familjen, han har flera hundra rullar på dem! Det mest komiska, i mina ögon är att familjen och fotografen skrivit ett kontrakt på att han får spionera på dem! 

Udda, skulle jag vilja säga... 

Efter Hasselblad Center tog jag spårvagnen till Världskulturmuseet som ligger på Södra Vägen 54, i närheten av Liseberg och Universeum.

En av deras utställningar heter Jordlingar (Earthlings på engelska), den är anpassad till och för barnen, allt är utställt på deras nivå med spännande fakta man kan läsa och lyssna till.

 Sömn... På informationstavlan om sömn står det att läsa att om en jordling lever i 90 år har den sovit i nästan 30 år! Det är mycket det...jag har inte ens fyllt 30 än - så det är lite ogreppbart än.

Åter hittade jag vapen i utställningen, spännande. Jag fann även trummor! Tänk så roligt att ha en trumma att trumma på!

I förskolans läroplan (Lpfö98, rev. 2010, s.9) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Delaktig i sin egen kultur.... Vid några av de förskolor jag haft min VFU vid har de lagt stor fokus på andra kulturer - eftersom det står i läroplanen att vi ska göra det. Och självklart ska vi det - det är jättespännande att upptäcka nya kulturer! Men vår då? Vår egen kultur? Personligen kan jag tycka att den hamnar i skymundan för andras kulturer. Är andra kulturer mer viktiga än vår Svenska kultur? För dem ja, men inte för oss!

Vi är Svenskar och ska vara stolta över vår kultur, hur mycket vi än gillar/ogillar några av de svenska kännetecknen: sill, surströmming. kräftor, midsommarstång, Dalahäst, midnattssol, vikingar, Astrid Lindgren, Selma Lagerlöf, Carl Larsson, Anders Zorn, IKEA, Volvo, Saab, SAS, Clas Ohlson, En svensk klassiker (Vasaloppet, Vansbrosimningen, Lidingöloppet och Vätternrundan), mm, mm, listan kan göras lång! Vi har mycket att vara stolta över!

Hur kan man förmedla detta till barn i förskolan?
Genom att läsa böcker av Astrid Lindgren - dramatisera och gestalta några av Lindgrens berättelser: Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump, Lotta på Bråkmakaregatan.
Att besöka lokala museer och be om guidad visning för barn!
Besöka Carl Larsson gården (ligger i Sundborn utanför Falun i Dalarna) och höra om hans levnadshistoria och se hans konstverk. Det kan vara svårt, eller rent av omöjligt, att åka till platser utanför "närområdet". Så det är bästa att fokusera på lokala museer och andra kulturella inslag.
Ta med en grupp barn till IKEA och inhandla lite kuddar och plädar till myshörnan, på så vis blir barnen delaktiga i förskolans utformning men även hur ett svenskt företag kan få ett sådant stort genomslag runt om i världen.

Sverige behöver bevara svensk tradition inför nästkommande generationer - den får inte gå förlorad.
Det finns så mycket som är kultur, och Sveriges kultur är rik.

Jag snubblade över en artikel om ämnet svensk kultur, mycket intressant läsning! Joakim Andersen heter skribenten till artikeln: Pål Steigan och den svenska kulturen.








Referenser:

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Målen för kursen: Didaktik, estetiska läroprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik (12FK60)

För varje kurs finns specifika mål som studenten ska uppfylla, denna terminens kursmål är följande:



Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser 

• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål 

• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande 

• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling 

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen 

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet 

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

VFU - skräp är i fokus!

Under första veckan på min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) skapade barnen konstverk av skräp som de och pedagogerna tagit med sig hemifrån.

Detta utifrån temat konsumtion som de hade då.

Passande nog hade jag skapat mitt didaktiska material så att det skulle passa in i förskoleklassens tema - jag skapade en guide till hur och var man ska sortera skräp. Men jag behövde barnens hjälp! När skräpboken kom till avdelningen var det endast en tom tapetkarta med ett intressant yttre.

Men med barnens hjälp fylldes insidan med olika typer av skräp insorterat att passa med sidornas huvudguide (pappersförpackningar, matavfall, brännbart, farligt avfall, metallskrot, ETC.).

Här tittar två av barnen i skräpboken. 

De kommenterar vilka bilder de klistrat dit, samt vad det står på de olika skyltarna.

Flera barn har samlats och de tittar intresserat i skräpboken som de skapat tillsammans.

En djupdykning in i guiden!

Matematik - en stor del av vardagen

Jag kliver in i en av Högskolans mindre salar och förflyttar mig från verklighetens stress med kurslitteratur och inlämningar till att befinna mig i en avslappnad miljö fylld med kreativa förslag på hur man kan arbeta matematiskt i förskolan.

Carina Mattsson (1) snålar inte med material till dagens workshop, utan står fundersamt framme vid whiteboardtavlan och yttrar hur hon ska hinna med att visa oss allt hon har med sig.

Med papper och penna till hands antecknas tipsen hon ger oss på var, när och hur man kan arbeta. Tipsen är många men tiden är nätt, jag är tacksam för allt jag får ta del av!

Innan utbildning ställde jag mig skeptisk till allt som handlade om matematik, jag avskydde det.

När jag fick veta att jag skulle lära barnen i förskolan matematik blev jag lite svettig och smått panikslagen. 

Hur skulle jag kunna lära ut något som jag själv inte kunde?! Dessutom på ett lustfyllt sätt...

I tredje terminen hände det något, vilket jag har Elisabeth Persson (2) (3) att tacka för. 

Jag insåg att matematik var så mycket mer än bara två plus tre, ekvationer och algebra (vilket jag än idag inte begriper ett dyft av...). 

Matematik finns överallt! Allt jag gör kan kopplas till matematik: matlagning, avståndsbedömning, handla, betala räkningar, mm, mm...

Helt plötsligt blev matematik roligt! Nåja, till viss gräns i alla fall... 

 Ett bord dukat med olika saker att använda i matematiska samlingar på förskolan.

Ett matematiskt smörgåsbord!

 Längst upp till vänster är en bild på en klocka omändrad och förenklad till att passa förskolans tider bättre. Siffrorna är borta, minut- och sekundvisarna är borttagna.
Denna klocka är till för att ge en känsla av tid - inte för att lära sig klockan.
Gå igenom klockan med barnen, fråga dem vad de tror att de olika bilderna symboliserar.
Om man ska göra något vid en viss tidpunkt som inte finns med på klockan bör man tydligt tala om det för barnen. "Idag ska vi inte göra det vi ser (på klockan) utan vi ska göra det här!" Detta är, som Carina förklarade, för så kallade normalbegåvade barn, om man har barn med exempelvis down syndrom måste man byta ut allt på klockan så att det överensstämmer med dagens händelser. 

Längst upp till höger är även det en variant på en klocka,
nämligen ett solur - med bilder tagna för att kopplas till förskolans rutiner och aktiviteter.

Bilden till vänster i nederkant visar tre björnar och en blond flicka,

vilken saga kan de figurerna höra hemma i? Guldlock!

Till höger i nederkant visas en bild på en björn och en blond pojke. 

Har han solsken i blick tro? Har han kanske några rosor på kinden också?

Jo, han har nog det! Det är visst Mors lilla Olle som äntligen funnit sin kamrat!

En fin fågelholk med en söt liten talgoxe

En snäcka, en padda och en nyckelpiga

Tre grankottar, fem färgglada blommor och lite granris

En skogsprinsessa med gnistrande krona i guld

Kan dessa verkligen användas i matematik? Hur då i så fall....

Ja, varför skulle de inte kunna användas i matematikens värld? Matematik finns överallt!

Hur många talgoxar finns vid fågelbordet idag? Få se nu... 1-2-3-4... 4 stycken! 

Genom detta repeterar barnen räkneordens ordning,

vilket är en av Gelman och Gallistels fem principer (Sterner & Johansson).

Vi gjorde ett stapeldiagram med hjälp av långa plaströr (vilka var nedsänkta och fästa på en platta) och olikfärgade bollar (för att lättare kunna se skillnad i resultatet)

Det vi studerade var vilket TV-program vi helst ville se av de tre alternativen Skavlan, Melodifestivalen samt Let's Dance.

Av resultatet ser vi att flest ville se på Skavlan.

Ett av alla de praktiska tipsen Carina gav oss var om just diagram.
För att kunna avläsa det korrekt måste kulorna vara lika stora! Annars avläser man det fel.
Om man inte har genomskinliga plaströr så kan man trä ihåliga kulor på en tvättlina, eller liknande.

Här ligger jag avbildad i kottar!
Kottarna låg i en påse tillsammans med en instruktionslapp,
på lappen stod det att en person skulle lägga sig på golvet och de andra skulle lägga kottarna runtom.
Fast jag undrar jag...de lade nog kottarna lite väl långt från kroppen på vissa platser!

Denna halsduk i olika färger brukar Carina Mattsson (1) använda med barnen ute i skogen, 

barnen fick i uppgift att finna saker som matchade de olika färgskalorna på halsduken.

En rolig och inspirerande lek att ta med i min blivande roll som förskollärare. 

Man behöver inte enbart vara ute heller, utan även använda den inomhus.

Kanske man kan göra ett spel av den? Slå en tärning och förflytta sin spelpjäs till de olika färgrutorna, för varje färg kan det finnas en uppgift att göra - till exempel räkna till fem; krypa under ett bord; ställa sig bakom en fröken; kasta den bruna råttan över stolen, ETC... 

De lär sig de olika lägesbegreppen (exempelvis: under, över, inuti, bredvid, på, framför, bakom, mellan, omkring, innanför, utanför) genom att få fundera, testa, iaktta andra, misslyckas och lyckas.

I Läroplanen för förskolan står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar

Vi fick ett flertal tips på böcker som man kan använda sig av i förskolan!
Vi fick många bra praktiska tips, som Carina själv uttryckte det:
"Jag är här för att visa er hur man kan omsätta läroplan till praktik"
Det gjorde du bra Carina! Det gjorde du bra!

1 Carina Mattsson. Föreläsning/workshop i matematik. Högskolan i Borås, 2015-03-27.
2 Elisabeth Persson. Föreläsning i aritmetik och räkna i förskolan. Högskolan i Borås, 2013-09-19.
3 Elisabeth Persson. Föreläsning Rum och mönster i förskolan. Högskolan i Borås, 2013-09-23.

Referenser:

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
• 
  

Sterner, Görel & Johansson, Bengt (2006). Räkneord, uppräkning och taluppfattning. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red.). Små barns matematik - erfarenhet från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM. Göteborgs universitet.

Kommunikation ur ett specialpedagogiskt perspektiv

AKK, TAKK, GAKK, BRO, TSS....
Benämningarna är många på de olika hjälpmedlen som finns för att hjälpa människor att kommunicera med varandra.

Vad står då de olika förkortningarna för?
AKK = Alternativ och Kompletterande Kommunikation
TAKK = Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation

GAKK = Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation

BRO = Barnet Redskapen Omgivningen

TSS = Tecken Som Stöd

Camilla Carlsson (1) berättar och förklarar likheter och skillnader mellan de olika begreppen. 

Mycket är helt nytt för mig, jag försöker förstå samtidigt som jag för anteckningar. Det är spännande!

BRO - man ser på ett barn, barnet är i fokus, vilket redskap ska användas? Förmedla redskapet till barnet i omgivningen barnet befinner sig i. Rätt redskap till omgivningen.

I GAKK använder man sig av bilder och symboler vilket ger tydlighet, det förstärker där talet är ett minimum eller inte finns.

Exempel på olika bilder inom GAKK

Inom GAKK finns det ett hjälpmedel som heter Bliss, detta hjälper dem som inte kan använda sig av talet. De som använder Bliss har en platta med olika symboler på, symbolerna motsvarar ord, bokstäver och siffror. Vissa använder en pekpinne för att peka på de ord han eller hon vill förmedla till omvärlden, vissa använder en laserpekare - de använder det som passar dem bäst.

En Bliss-tavla

 

Ett exempel på en mening med hjälp av Bliss.

Ett dilemma är att man inte förstår varandra. Därför är de olika hjälpmedlen till för att vi i förskolan ska kunna möta alla barn! De är individer och därför unika! 

Naturligt använder man sig utav kroppsspråket när man talar, för att förstärka det man säger.

I förskolan kan man börja använda sig av tecken tillsammans med talet, för att det ska bli ett naturligt inslag bör man använda sig av det dagligen. Repetera, repetera, repetera!

Tecken hjälper till och stärker språket som talas.

Camilla berättar att man oftast börjar för stort, man tar på sig för mycket! Börja i liten skala för att sedan trappa upp, fruktstunden är en bra plats att börja med tecken. Om det blir övermäktigt är det bättre att lägga ner det, förklarar Camilla.

Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera!

Kommunikation är att göra något gemensamt. Det behövs sändare, och det behövs mottagare. Om kommunikationen inte fungerar är det mycket lätt att personen blir utstött. Så sorgligt och elakt! Det är ofantligt bra att dessa hjälpmedel finns för att hjälpa människor att kommunicera med omvärlden!

Teckenspråk är "de dövas språk". Det är inte detsamma som TAKK. De har en egen grammatik, egna ord, tecken och uttryck. Deras ordföljd är annorlunda än talad svenska. Ansiktsuttryck och kroppsspråk har stor betydelse. Varje land har sitt eget teckenspråk.

En populär bokserie i förskolan är Babblarna, det är Irene Johansson som är Babblarnas mamma och skapare. På varje sida i böckerna finns det vissa ord som man kan förstärka med hjälp av TAKK, dessa tecken är ritade i boken. Till Babblarna finns mycket annat än bara böcker, även olika spel, appar och pyssel. Man kan även se korta videor där böckerna blir upplästa med hjälp av TAKK.

Babblarna - lär dig teckna

Låten Känn ingen sorg för mig Göteborg med TAKK

Ett tips på en app som Camilla gav oss är TSP Lex, det är som en ordbok med tecken. Till varje ord finns en kort filmsnutt där ordet visas med hjälp av tecken.

1 Camilla Carlsson. Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Högskolan i Borås, 2015-03-05.

Språk

Språkutvecklande arbetssätt

Den 20:e januari lyssnade jag på en föreläsning av Ann-Katrin Svensson (1) där hon gav exempel på arbetssätt som är språkutvecklande för barn.
Bland annat berättade hon om helordsmetoden (whole language) vilket ger en grammatisk, syntetisk och morfologisk förmåga.

Helordsmetoden går ut på att se ordet i sin helhet - det går upp i ordet, och det går ner - det är ett kort ord, det är ett långt ord - det går upp i början men ner i slutet, eller tvärtom, eller så går det varken upp eller ner i ordet.

I förskolan kan man skriva ner allas namn på lappar och lägga ut dessa på golvet så att alla ser dem.
Exempelvis:

Anna
Lewis
Clara
William
Nils
Urban
Ingrid
Lilian
Signe
Gunnar

Därefter grupperar man namnet genom att hitta mönster som stämmer in på de olika namnen.

Vilka namn har en bokstav som går neråt - ner i källaren?
Ingrid och Signe går ner i källaren!

Vilka namn har en prick i sitt namn?
Lewis, William (2 prickar!), Nils, Ingrid, Lilian och Signe!
(Här får man bestämma om Signe och Ingrid ska vara med i prick-gruppen, eller om de ska vara kvar i källare-gruppen)

Finns det något namn som det låter "aaaa" i?
Anna, Clara, William, Urban, Lilian, och Gunnar.

Det finns många olika varianter av grupperingar man kan göra för att få barnen att intressera sig av hur orden, eller namnen, låter och ser ut.

Vidare beskriver Svensson ytterligare en metod, denna gång en syntetisk metod Ljudningsmetoden (phonics) vilket är en fonologisk metod - där man lyssnar på ordet.

Bornholmsmodellen tillhör ljudningsmetoden. I den modellen kan man hitta ord i ord, rim och ramsor

Om vi har sko och tar bort s - vad får vi då? ko!
Om vi har lo och sätter dit k i början - vad får vi då? klo!

Om jag säger ko, låter det k då?
Om jag säger bok, låter det i då?

Svensson berättade att det är viktigt att ha fonologisk medvetenhet när man börjar i skolan!
Syntaktisk och morfologisk medvetenhet är bra att ha inför skolstarten, men om inte bör man lära sig i början av skolan.
När jag hör det förstår jag varför det är så viktigt att låta barnen leka med orden och uppmuntra dem när de gör det!
Ordmemory kan vara en variant på aktivitet att använda sig av på förskolan.

I Förskolans läroplan (Lpfö 98) står det att:
förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra.


1 Ann-Katrin Svensson. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås, 2015-01-20.

Referenser:

• Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

Flerspråkighet

Emma Almingefeldt (1) gav oss en djupdykning in i vad flerspråkighet är och hur man kan stödja och vägleda barnen på bästa sätt.

20% av barnen i förskolan är flerspråkiga, med en tydlig ökning.

Flerspråkighet = flera språk talas i hemmen, olika "modersmål"

Modersmål heter nu förstaspråk (Language one = L1)

Annat språk som talas flytande = andraspråk (Language two = L2)

Förskolan utgör basen för språkinlärning (upp till 6 års ålder)

Skolan utgör utbyggnaden

Språket blir rikare vid flerspråkighet

Anledningen till att de bytt benämning från modersmål till förstaspråk är på grund av de fördomar som rådde kring ordet modersmål. Folk associerade modersmål till nationaliteter - de drog alla med ett speciellt språk över en kam.

Förstaspråk associeras inte på samma sätt - förstaspråk är det språk man lärt sig först.

 I Läroplanen (Lpfö98) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den,

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Varje barn ska känna sig trygg i sin identitet! Att vara den man är utan att behöva tyngas ner av andras ideal, krav och idéer. 

Åter till språk, vad är ett språk?
Almingefeldt radade upp en hel del ord som innefattar vad ett språk är, nämligen:

• kroppsspråk
• pragmatik (turordning)
• intonation (röstläge)
• mimik
• semantik (ordkunskap - ordens betydelse samt vilka ord i specifika sammanhang)

Vidare berättade hon att ordspråk är svåra att översätta - då de egentligen bara fungerar på det språket. Exempelvis kläder efter väder, det är svårt att använda det ordspråket i andra länder då de inte har samma behov av att vara ute som vi i Sverige har. Eftersom vi har vinter och kallt under lång tid så har vädret "hjälpt" oss att tillverka kläder som passar efter varje typ av väder. Vind- och vattentätt, fodrat, varmt och svalt.

Vissa ord förekommer inte på andra språk, och blir på så vis svåra att översätta.
Ta till exempel det svenska ordet för fika. Vi svenskar älskar fika! Jag har hört hur människor från andra länder, som enbart hälsat på i Sverige, tala om "the Swedish fika" - de var fascinerade av hur vi på något vis alltid kan få in en fika varje dag. En fika kan vara allt från en slät kopp kaffe (eller te i mitt fall), till ett delikat mellanmål bestående av en grillad smörgås med sallad, bakelse och dryck. För oss svenskar är det inget märkligt med att ta en fika, men utlänningar är fascinerade av det och, som jag har hört, tagit med sig uttrycket tillbaka till sitt land.

Almingefeldt nämner hur svårt det kan vara för barn med svenska som andraspråk när det kommer till att förstå vissa ord som låter lika, eller liknande (även för barn med svenska som förstaspråk).

Till exempel kan det vara svårt att förstå skillnaden mellan:

damm (smuts) och damm (vattensamling)

klar (färdig) och klar (genomskinlig)

eka (roddbåt) och eka (eko)

bär (ex blåbär) och bär (lyfta)

tomten (jultomten) och tomten (marktomt)

Dessa ord kallas för homonymer, eftersom de låter lika (homo).

1 Emma Almingefeldt. Flerspråkighet 1. Högskolan i Borås, 2015-01-21.

Referenser:

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Workshop i musik och drama - Musik ska byggas utav glädje - Drama är att åskådliggöra genom handling

Musik 2 2015-03-12

Introduktionen till denna workshop var en snabbgenomgång av puls, takt och rytm. En längre och mer djupgående introduktion hade getts vid den första workshoppen i musik, men den missade jag på grund av sjukdom.

Puls är musikens hjärta, den är konstant och jämn (monoton). IIIIIIIIIIII

Takt delar in pulsen i bestämda slag.

4 takt: 4/4 |IIII|IIII|IIII| (fyra fjärdedelstakt)

3 takt: 3/4 |III|III|III| (tre fjärdedelstakt)

Olika notvärden sätts in och bildar en rytm.

Notvärden:

Helnot = vilanot (lång)
Halvnot = klivnot
Fjärdedelsnot = gånot
Åttondelsnot = springnot

De olika notvärdena kan användas i musik- och sagostunder med barn, till exempel: vi kliver, vi går, vi springer, vi vilar.

Vid en musikstund kan man starta en låt och fråga barnen hur man kan röra sig/dansa till den. Om det är en snabb och intensiv låt kan dansen bli snabb med yviga rörelser, om låten är långsam och mjuk kan dansen bli lugn med stora mjuka rörelser. Holmberg (2012) ger ett exempel på musikrörelser utifrån en observation på en förskola där barnen och en pedagog rört sig till musik från en julskiva. Pedagogen frågar barnen hur man kan röra sig till musiken och visar själv hur hon tänker att man kan röra sig till en lugn melodi.

Något som är viktigt att tänka på vid musikstunder med barn är hur man använder sig utav rösten. Rösten består av olika register, vilket är tonarter,
Barns stämband är för korta för att sjunga lågt, detta eftersom de har ett högt register (hög tonart).
Vid sånger tillsammans med barnen är det därför viktigt att utgå från barnens tonläge. För att enklare komma in i detta kan pedagogen börja med att prata ljusare och därefter sjunga i det ljusa/höga registret.

Något annat som är viktigt är att ha en start och ett avslut på en samling, detta för att barnen ska veta att det pågår en samling samt att deras koncentration ska gynnas.
Det är även viktigt med variation i samlingen, till exempel att sitta, stå, ligga och gå - detta för att det inte ska bli enformigt och tråkigt. Koncentrationen lossnar snabbt om det blir för enformigt.



Senare vid denna workshop fokuserades det på att spela på några av de olika instrumenten som finns att tillgå inne i musiksalen, bland annat spelade vi på Congatrumma, xylofon och gitarr. Vi fick varsitt häfte med olika melodier med text och noter som passar till förskolebarn.

Vi delades in i mindre grupper där vi fick prova på att sjunga några av låtarna ur häftena samtidigt som vi spelade på instrumenten. Jag tyckte det var roligast att spela på trumman - den hade jag lite erfarenhet av sedan innan. Gitarr var roligt och utmanande, det var svårt att sätta rätt finger på rätt sträng, när jag väl lyckats med det var det dags att byta ackord! 

Jag försöker lära mig spela gitarr, men det är inte det lättaste!

Jag lyckades åstadkomma ett D!

Referenser:

• Holmberg, Ylva (2012). Musikstunden - sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss.123-137.

Drama 1 2015-03-13

"Man vet vad man kan när man vet vad man inte kan", detta citat sa vår dramalärare Gunilla Fihn (1) till oss under den första workshoppen i drama. Detta som ett förslag i att prova tankegångarna sen tidigare terminer. Vad har man lärt sig, kan vara en mycket abstrakt fråga - eftersom det är så mycket! Vad har man inte lärt sig? Det är enklare att veta vad man inte kan, för att på så vis lära sig något nytt och bli bättre.

Forumteater var i fokus - men vad är det?

Forumteater är, som hörs på namnet, en typ av teater. 

För att teater ska vara teater krävs det en publik.

Det är även drama - alla är delaktiga, det är ett givande och ett tagande

Forumspel talade Fihn också om, och det är en pedagogisk metod - man släpper på barriärerna och vågar ta upp ämnen man annars inte vågar tala om - för att komma fram till ett bättre resultat.

I forumteater finns det en början och en mitt - men inget slut. det kan finnas flera alternativa slut. I forumteater är publiken delaktig. Det börjar med att aktörerna i teatern agerar på scenen - från början tills de är klara, under tiden får publiken fundera på vad som skulle kunna ändras på - för en ändring måste ske. Efter första visningen blir publiken mer delaktig, teatern spelas upp från början och publiken ropar STOPP när de vill ändra på något i scenen. 

I detta Youtube-klipp visas en typ av forumteater där professor Shannon Ivey och några av hennes studenter från South Carolina State University ger ett förslag på ett känsligt ämne.

Anledningen till att jag valde att ha med detta klipp är för att det förklarar och visar tydligt på hur forumteater kan gå till. 

Augusto Boal (1931-2009) skapade Forumteater och kallade den för De förtrycktas teater - han gav de förtryckta en röst. Han gav uttryck för att utforska, förstå och förändra verkligen. Vilket vi som pedagoger kan göra i vårt yrke som förskollärare. Varför inte göra en forumteater om olika känsliga eller trycka ämnen som kan försiggå på en förskola: föräldramöten - utvecklingssamtal - stress - övergrepp - misshandel - mobbning, ETC...

Det kan vara svårt att prata om vissa ämnen, eftersom det är känsligt, kanske lite pinsamt, en "hysch-hysch" stämpel över det hela. Genom att ta till forumteater/forumspel till det kan man våga gå över gränserna för att utforska de okända och lite läskiga områdena - i spel, teater och lek går det bra. Att kunna vandra mellan verklighet och fantasi för att våga förändra verkligheten. 

Detta är inget man kan använda sig tillsammans med barnen i förskolan! Forumteater fungerar inte på barn under 7 år.

Målen med forumteater är:

• att förvandla åskådarna från passiv varelse till aktiv medskapare
• att ge människan en möjlighet att träna inför verkligheten, förbereda sig inför framtiden
• att bryta inre och yttre förtryck
• att bli medveten om egna tankar och värderingar

Referenser:

1 Gunilla Fihn. Drama 1. Högskolan i Borås, 2015-03-13.