Språk

Språkutvecklande arbetssätt

Den 20:e januari lyssnade jag på en föreläsning av Ann-Katrin Svensson (1) där hon gav exempel på arbetssätt som är språkutvecklande för barn.
Bland annat berättade hon om helordsmetoden (whole language) vilket ger en grammatisk, syntetisk och morfologisk förmåga.

Helordsmetoden går ut på att se ordet i sin helhet - det går upp i ordet, och det går ner - det är ett kort ord, det är ett långt ord - det går upp i början men ner i slutet, eller tvärtom, eller så går det varken upp eller ner i ordet.

I förskolan kan man skriva ner allas namn på lappar och lägga ut dessa på golvet så att alla ser dem.
Exempelvis:

Anna
Lewis
Clara
William
Nils
Urban
Ingrid
Lilian
Signe
Gunnar

Därefter grupperar man namnet genom att hitta mönster som stämmer in på de olika namnen.

Vilka namn har en bokstav som går neråt - ner i källaren?
Ingrid och Signe går ner i källaren!

Vilka namn har en prick i sitt namn?
Lewis, William (2 prickar!), Nils, Ingrid, Lilian och Signe!
(Här får man bestämma om Signe och Ingrid ska vara med i prick-gruppen, eller om de ska vara kvar i källare-gruppen)

Finns det något namn som det låter "aaaa" i?
Anna, Clara, William, Urban, Lilian, och Gunnar.

Det finns många olika varianter av grupperingar man kan göra för att få barnen att intressera sig av hur orden, eller namnen, låter och ser ut.

Vidare beskriver Svensson ytterligare en metod, denna gång en syntetisk metod Ljudningsmetoden (phonics) vilket är en fonologisk metod - där man lyssnar på ordet.

Bornholmsmodellen tillhör ljudningsmetoden. I den modellen kan man hitta ord i ord, rim och ramsor

Om vi har sko och tar bort s - vad får vi då? ko!
Om vi har lo och sätter dit k i början - vad får vi då? klo!

Om jag säger ko, låter det k då?
Om jag säger bok, låter det i då?

Svensson berättade att det är viktigt att ha fonologisk medvetenhet när man börjar i skolan!
Syntaktisk och morfologisk medvetenhet är bra att ha inför skolstarten, men om inte bör man lära sig i början av skolan.
När jag hör det förstår jag varför det är så viktigt att låta barnen leka med orden och uppmuntra dem när de gör det!
Ordmemory kan vara en variant på aktivitet att använda sig av på förskolan.

I Förskolans läroplan (Lpfö 98) står det att:
förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra.


1 Ann-Katrin Svensson. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås, 2015-01-20.

Referenser:

• Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

Flerspråkighet

Emma Almingefeldt (1) gav oss en djupdykning in i vad flerspråkighet är och hur man kan stödja och vägleda barnen på bästa sätt.

20% av barnen i förskolan är flerspråkiga, med en tydlig ökning.

Flerspråkighet = flera språk talas i hemmen, olika "modersmål"

Modersmål heter nu förstaspråk (Language one = L1)

Annat språk som talas flytande = andraspråk (Language two = L2)

Förskolan utgör basen för språkinlärning (upp till 6 års ålder)

Skolan utgör utbyggnaden

Språket blir rikare vid flerspråkighet

Anledningen till att de bytt benämning från modersmål till förstaspråk är på grund av de fördomar som rådde kring ordet modersmål. Folk associerade modersmål till nationaliteter - de drog alla med ett speciellt språk över en kam.

Förstaspråk associeras inte på samma sätt - förstaspråk är det språk man lärt sig först.

 I Läroplanen (Lpfö98) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den,

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Varje barn ska känna sig trygg i sin identitet! Att vara den man är utan att behöva tyngas ner av andras ideal, krav och idéer. 

Åter till språk, vad är ett språk?
Almingefeldt radade upp en hel del ord som innefattar vad ett språk är, nämligen:

• kroppsspråk
• pragmatik (turordning)
• intonation (röstläge)
• mimik
• semantik (ordkunskap - ordens betydelse samt vilka ord i specifika sammanhang)

Vidare berättade hon att ordspråk är svåra att översätta - då de egentligen bara fungerar på det språket. Exempelvis kläder efter väder, det är svårt att använda det ordspråket i andra länder då de inte har samma behov av att vara ute som vi i Sverige har. Eftersom vi har vinter och kallt under lång tid så har vädret "hjälpt" oss att tillverka kläder som passar efter varje typ av väder. Vind- och vattentätt, fodrat, varmt och svalt.

Vissa ord förekommer inte på andra språk, och blir på så vis svåra att översätta.
Ta till exempel det svenska ordet för fika. Vi svenskar älskar fika! Jag har hört hur människor från andra länder, som enbart hälsat på i Sverige, tala om "the Swedish fika" - de var fascinerade av hur vi på något vis alltid kan få in en fika varje dag. En fika kan vara allt från en slät kopp kaffe (eller te i mitt fall), till ett delikat mellanmål bestående av en grillad smörgås med sallad, bakelse och dryck. För oss svenskar är det inget märkligt med att ta en fika, men utlänningar är fascinerade av det och, som jag har hört, tagit med sig uttrycket tillbaka till sitt land.

Almingefeldt nämner hur svårt det kan vara för barn med svenska som andraspråk när det kommer till att förstå vissa ord som låter lika, eller liknande (även för barn med svenska som förstaspråk).

Till exempel kan det vara svårt att förstå skillnaden mellan:

damm (smuts) och damm (vattensamling)

klar (färdig) och klar (genomskinlig)

eka (roddbåt) och eka (eko)

bär (ex blåbär) och bär (lyfta)

tomten (jultomten) och tomten (marktomt)

Dessa ord kallas för homonymer, eftersom de låter lika (homo).

1 Emma Almingefeldt. Flerspråkighet 1. Högskolan i Borås, 2015-01-21.

Referenser:

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442