Jag kliver in i en av Högskolans mindre salar och förflyttar mig från verklighetens stress med kurslitteratur och inlämningar till att befinna mig i en avslappnad miljö fylld med kreativa förslag på hur man kan arbeta matematiskt i förskolan.
Carina Mattsson (1) snålar inte med material till dagens workshop, utan står fundersamt framme vid whiteboardtavlan och yttrar hur hon ska hinna med att visa oss allt hon har med sig.
Med papper och penna till hands antecknas tipsen hon ger oss på var, när och hur man kan arbeta. Tipsen är många men tiden är nätt, jag är tacksam för allt jag får ta del av!
Innan utbildning ställde jag mig skeptisk till allt som handlade om matematik, jag avskydde det.
När jag fick veta att jag skulle lära barnen i förskolan matematik blev jag lite svettig och smått panikslagen.
Hur skulle jag kunna lära ut något som jag själv inte kunde?! Dessutom på ett lustfyllt sätt...
I tredje terminen hände det något, vilket jag har Elisabeth Persson (2) (3) att tacka för.
Jag insåg att matematik var så mycket mer än bara två plus tre, ekvationer och algebra (vilket jag än idag inte begriper ett dyft av...).
Matematik finns överallt! Allt jag gör kan kopplas till matematik: matlagning, avståndsbedömning, handla, betala räkningar, mm, mm...
Helt plötsligt blev matematik roligt! Nåja, till viss gräns i alla fall...
Ett bord dukat med olika saker att använda i matematiska samlingar på förskolan.
Ett matematiskt smörgåsbord!
Längst upp till vänster är en bild på en klocka omändrad och förenklad till att passa förskolans tider bättre. Siffrorna är borta, minut- och sekundvisarna är borttagna.
Denna klocka är till för att ge en känsla av tid - inte för att lära sig klockan.
Gå igenom klockan med barnen, fråga dem vad de tror att de olika bilderna symboliserar.
Om man ska göra något vid en viss tidpunkt som inte finns med på klockan bör man tydligt tala om det för barnen. "Idag ska vi inte göra det vi ser (på klockan) utan vi ska göra det här!" Detta är, som Carina förklarade, för så kallade normalbegåvade barn, om man har barn med exempelvis down syndrom måste man byta ut allt på klockan så att det överensstämmer med dagens händelser.
Denna klocka är till för att ge en känsla av tid - inte för att lära sig klockan.
Gå igenom klockan med barnen, fråga dem vad de tror att de olika bilderna symboliserar.
Om man ska göra något vid en viss tidpunkt som inte finns med på klockan bör man tydligt tala om det för barnen. "Idag ska vi inte göra det vi ser (på klockan) utan vi ska göra det här!" Detta är, som Carina förklarade, för så kallade normalbegåvade barn, om man har barn med exempelvis down syndrom måste man byta ut allt på klockan så att det överensstämmer med dagens händelser.
Längst upp till höger är även det en variant på en klocka,
nämligen ett solur - med bilder tagna för att kopplas till förskolans rutiner och aktiviteter.
nämligen ett solur - med bilder tagna för att kopplas till förskolans rutiner och aktiviteter.
Bilden till vänster i nederkant visar tre björnar och en blond flicka,
vilken saga kan de figurerna höra hemma i? Guldlock!
Till höger i nederkant visas en bild på en björn och en blond pojke.
Har han solsken i blick tro? Har han kanske några rosor på kinden också?
Jo, han har nog det! Det är visst Mors lilla Olle som äntligen funnit sin kamrat!
En fin fågelholk med en söt liten talgoxe
En snäcka, en padda och en nyckelpiga
Tre grankottar, fem färgglada blommor och lite granris
En skogsprinsessa med gnistrande krona i guld
Kan dessa verkligen användas i matematik? Hur då i så fall....
Ja, varför skulle de inte kunna användas i matematikens värld? Matematik finns överallt!
Hur många talgoxar finns vid fågelbordet idag? Få se nu... 1-2-3-4... 4 stycken!
Genom detta repeterar barnen räkneordens ordning,
vilket är en av Gelman och Gallistels fem principer (Sterner & Johansson).
Vi gjorde ett stapeldiagram med hjälp av långa plaströr (vilka var nedsänkta och fästa på en platta) och olikfärgade bollar (för att lättare kunna se skillnad i resultatet)
Det vi studerade var vilket TV-program vi helst ville se av de tre alternativen Skavlan, Melodifestivalen samt Let's Dance.
Av resultatet ser vi att flest ville se på Skavlan.
Ett av alla de praktiska tipsen Carina gav oss var om just diagram.
För att kunna avläsa det korrekt måste kulorna vara lika stora! Annars avläser man det fel.
Om man inte har genomskinliga plaströr så kan man trä ihåliga kulor på en tvättlina, eller liknande.
Ett av alla de praktiska tipsen Carina gav oss var om just diagram.
För att kunna avläsa det korrekt måste kulorna vara lika stora! Annars avläser man det fel.
Om man inte har genomskinliga plaströr så kan man trä ihåliga kulor på en tvättlina, eller liknande.
Kottarna låg i en påse tillsammans med en instruktionslapp,
på lappen stod det att en person skulle lägga sig på golvet och de andra skulle lägga kottarna runtom.
Fast jag undrar jag...de lade nog kottarna lite väl långt från kroppen på vissa platser!
Denna halsduk i olika färger brukar Carina Mattsson (1) använda med barnen ute i skogen,
barnen fick i uppgift att finna saker som matchade de olika färgskalorna på halsduken.
En rolig och inspirerande lek att ta med i min blivande roll som förskollärare.
Man behöver inte enbart vara ute heller, utan även använda den inomhus.
Kanske man kan göra ett spel av den? Slå en tärning och förflytta sin spelpjäs till de olika färgrutorna, för varje färg kan det finnas en uppgift att göra - till exempel räkna till fem; krypa under ett bord; ställa sig bakom en fröken; kasta den bruna råttan över stolen, ETC...
De lär sig de olika lägesbegreppen (exempelvis: under, över, inuti, bredvid, på, framför, bakom, mellan, omkring, innanför, utanför) genom att få fundera, testa, iaktta andra, misslyckas och lyckas.
I Läroplanen för förskolan står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:
- utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring
- utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
Vi fick ett flertal tips på böcker som man kan använda sig av i förskolan!
Vi fick många bra praktiska tips, som Carina själv uttryckte det:
"Jag är här för att visa er hur man kan omsätta läroplan till praktik"
Det gjorde du bra Carina! Det gjorde du bra!
Vi fick många bra praktiska tips, som Carina själv uttryckte det:
"Jag är här för att visa er hur man kan omsätta läroplan till praktik"
Det gjorde du bra Carina! Det gjorde du bra!
1 Carina Mattsson. Föreläsning/workshop i matematik. Högskolan i Borås, 2015-03-27.
2 Elisabeth Persson. Föreläsning i aritmetik och räkna i förskolan. Högskolan i Borås, 2013-09-19.
3 Elisabeth Persson. Föreläsning Rum och mönster i förskolan. Högskolan i Borås, 2013-09-23.
2 Elisabeth Persson. Föreläsning i aritmetik och räkna i förskolan. Högskolan i Borås, 2013-09-19.
3 Elisabeth Persson. Föreläsning Rum och mönster i förskolan. Högskolan i Borås, 2013-09-23.
Referenser:
- Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
- Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Sterner, Görel & Johansson, Bengt (2006). Räkneord, uppräkning och taluppfattning. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red.). Små barns matematik - erfarenhet från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM. Göteborgs universitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar