Museibesök i Borås

Konstmuseum 2015-02-05

Jag och en vän och tillika klasskamrat besökte Borås konstmuseum som finns i Kulturhuset i Borås. Vi beväpnade oss med kamera och anteckningsblock, och promenerade genom de stora salarna som i mina ögon skulle eka tomt om det inte vore för de, i de flesta fallen, stora tavlorna som finns strategiskt uppsatta längs väggarna.

En tavla som fångade mitt intresse var Karl Billings tavla Höstlandskap som han målade i olja året 1919. Jag har alltid varit förtjust och fascinerad av de olika årstiderna vi har här i Sverige, särskilt hösten med de färgstarka träden, ödsliga landskapen och vädret som kan vara ombytligt från dag till dag.

När jag blickar in i tavlan kan jag nästan höra och känna vinden som sveper över landskapet och som får träden att huka sig. Vidare funderingar är var vägen skulle föra mig. Skulle jag komma till en liten stuga med en sprakande brasa i den öppna spisen? Eller skulle den leda mig ut i ett kargt och vindpinat landskap utan skydd för den obarmhärtiga vinden?

Vid fundering på hur man skulle kunna föra samtal med barnen om den valda tavlan tänker jag direkt på ”personliga kopplingar” – har barnen sett ett liknande landskap/natur någon gång? Har de varit med om en riktigt kraftig vind någon gång, och hur kändes det? Vad ser barnen när de tittar in i tavlan? De ser, med stor säkerhet, många andra saker som jag inte sett, eller inte valt att fokusera på. De kanske ser vattenpölar som enbart väntar på att bli hoppade och stampade i. Eller så kanske de skulle se ett ensamt löv och börjar filosofera över vart det lövet kan vara på väg. Ett sätt att kunna veta vad barn skulle kunna tänka på vid mötet av denna tavla är att ta med barnen till valda tavla och fråga dem (eller att man i förväg tagit bild på tavlan och visar upp den på förskolan för dem).

Marie Bendroth Karlsson (1) berättade hur viktigt det är att ställa öppna frågor, följa med i barnens spontana samtal och tänkande. Man behöver inte leda barnens samtal - utan det är bättre att lyssna till vad de tycker och vad de vill samtala om!

Jag personligen skulle i första hand välja att ta bild på tavlan och visa den för barnen, skriva ut den i varierande storlekar och lägga bilderna på golvet, borden och hänga dem på väggen i barnens nivå – allt för att de skulle kunna ta del av bilden på det vis de själva skulle vilja möta den, antingen liggandes ner, sittandes vid ett bord, ståendes framför den eller på något helt annat vis. Möjlighet till att själv skapa en målning ska även finnas tillgänglig för barnen, där de får välja om de önskar måla av målningen eller skapa något helt eget utifrån egna tankar och funderingar. Denna möjlighet kopplar jag till Barnkonventionens trettonde artikel där barnen har rätt till yttrandefrihet genom att sprida information och tankar genom bland annat konstnärliga former.

Inför ett besök på museet skulle jag först själv gå en rundtur för att se vad som ställs ut för stunden. Om det är en specifik del av en utställning som är målet för barngruppen så vore det onödigt att vandra genom hela museet och riskera att barnen redan tröttnat, då de fått ta del av många intryck. Det är bättre att med hjälp av en konstpedagog få ledsagning till den tänkta avdelningen och där iaktta barnens bemötanden med konsten.

En annan tavla jag fastnade för var Waldemar Lorentzons tavla Måleriska element målad i olja 1939. Exakt vad den föreställer har jag ingen aning om, men den tilltalar mig med de olika färgerna och mönstren. Objekten på bilden ser ut att vara samlade från olika platser i naturen. Skulle barnen kunna finna liknande objekt i sin närmiljö och skapa ett eget konstverk? Utan tvekan skulle jag vilja svara. Det finns allt för mycket skräp i vår natur, vilket kan skapas till konstverk.

1 Marie Bendroth Karlsson. Barn möter konst. Högskolan i Borås, 2015-03-10

Referenser:

• Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 9. uppl. (2011). Lund: Studentlitteratur

• Bendroth Karlsson, Marie (2014). Konst för och med barn. I Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.49-68.

Textilmuseum 2015-02-13

Textilmuseet bjuder på olika utställningar. När jag var där var det textilens användbarhet i dagens samhälle. Efter en rundvandring i utställningen Textilchock kan jag endast konstatera att textil på något vis finns i praktiskt taget allt vi har när det kommer till materiella ting.

  

Textil har jag alltid tagit för givet, det har ju alltid funnits i min omgivning. Men ändå, textil har inte alltid varit självklart. Hur skulle till exempel ett sjukhus se ut utan textil? Hur skulle Högskolan i Borås se ut utan textil? Jag har en känsla av att det skulle eka tomt, fast det skulle kanske vara fyllt med djurhudar och pälsar överallt…

Abecita konstmuseum 2015-02-18

Än en gång beväpnar jag mig med kamera och anteckningsblock och beger mig till ett museum i Borås tillsammans med min vän och klasskamrat, denna gång beger vi oss till Abecita konstmuseum.

  

Lars Lerins utställning "Lars Lerins värld" bjöd på fotografier från hemlösa hundar och katter i Brasilien. 

http://www.abecitakonst.se/lars-lerin-lars-lerins-varld/ 

Katter är ett djur som jag älskar oerhört mycket, men att se dessa fantastiska djur leva i miserabla omständigheter på gatorna berörde mig djupt. Samtidigt skulle kanske barnen på en förskola se på fotografierna på ett helt annat vis.

Ett annorlunda men mycket intressant konstverk anser jag vara David Hockneys Luncheon at the British Embassy in Tokyo, ett fotocollage skapat 1983.

Vad skulle barnen fokusera på om de fick möjlighet att skapa ett fotocollage liknande Hockneys? Det är nästan så att det kliar i fingrarna i att sätta en kamera i ett barns händer med en kort beskrivning i vad som skulle göras. ”Fotografera många kort på något du finner intressant, ta dessa kort ur olika vinklar, ovanifrån-underifrån, från höger, från vänster, bakifrån-framifrån, hur du vill”. Hur skulle resultatet bli att se ut? Spännande!

Textil - en djupdykning in i tovningens underbara värld

Att tova ull är så roligt! Vilket jag och mina klasskamrater fick ägna en heldag till, den 2:a februari!

Vi ska skapa en saga på en tavla i ull

Vi fick instruktioner att tova en stor platta i ull, vilket ska vara bakgrunden till en saga eller liknande.

Vi började med att lägga ut ullen på en sopsäck. Ullen läggs i flera lager, och den läggs omlott så att de små hullingarna som finns på varje ullstrå ska häkta i varandra när den utsätts för friktion. Därefter ska det på vatten, mycket vatten. Och ner på golvet skulle den också, för vi skulle dansa på ovanpå den!

Här dansas det till musik så att ullen ska tovas ordentligt!

Upp på bordet igen och här rullas det för fulla segel, för att skapa mycket friktion så att ullen tovas samman rejält.

Bakgrunden är klar och vi lägger ut färger till en regnbåge i många härliga färger. För att fästa den färgade ullen använder vi en filtnål. Dessa är väldigt vassa, det har jag lärt mig av erfarenhet då jag råkade sticka mig i fingret - två gånger, med den. Det gjorde ont, och det gör fortfarande ont. Om man väljer att arbeta med dessa nålar i förskolan är det viktigt att en pedagog har ordentlig uppsikt över barnet som använder nålen då. Viktigt att även förklara för barnen att det gör väldigt ont om man sticker sig, därför vara försiktig.

Det färdiga resultatet

Vi skapade en tavla där två troll är vänner, trots att de ser olika ut. Man kan leka med varandra trots olikheter.

När alla var färdiga med sina alster ordnades det en liten utställning

Efter utställningen fick vi ta del av inspiration till vad man mer kan göra när man tovar ull. 

När jag ser dessa underbara hantverk så vill jag beställa ull direkt! Vi fick även veta att ull är mycket billigare än färg, och att det är ett oerhört hållbart material.

I framtiden kommer jag ha en ullavdelning i min kreativa ateljé! När i framtiden, det vet jag inte, men någon gång i alla fall!

NAVET - en källa till inspiration

NAVET är en underbar tillgång som skolor kan ta del av! På NAVETs hemsida står det att "NAVET är ett science center, en plats där alla har möjlighet att uppleva naturvetenskap, matematik, teknik och hållbar utveckling på ett meningsfullt, lekfullt och kreativt sätt."
Högskolan anordnar några besök på NAVET för oss studenter, vilket jag är otroligt tacksam över! NAVET har gett mig, och ger mig fortfarande, många roliga idéer och nya vinklar att förmedla olika budskap till barnen på. 
Fredagen den 30:e januari var jag och mina klasskamrater där för att få en djupare kunskap om hållbar utveckling, samt vad man kan göra med det skräp som finns i överflöd runt om oss.
Först fick vi en rundvandring på NAVET, där vi fick en inblick i alla deras rum med olika tema i vart och ett av rummen. De har en Vattenavdelning där det är störst fokus på saker som flyter och sjunker.
Allt på NAVET är till för att upplevas med hela kroppen, man får pilla, och känna, och lukta, och ta på allt man ser. Något av det första vi fick veta var att "Enligt NAVETs förhållningsregler är det absolut förbjudet att uppehålla sig med händerna i byxfickorna i NAVETs lokaler!". 
De har även en Miljöavdelning som de tillsammans med Borås Energi och Miljö har arbetat fram för att väcka frågor, samt få svar på frågor som kan uppstå. Alla avdelningar på NAVET är till för att väcka nyfikenhet.
Vidare har de en Mekanoavdelning där man får bygga och konstruera, de har en Ljusavdelning där ljuset är i fokus. I Astronomirummet är det väldigt högt i tak och det tas tillvara genom att fokusera lite extra på luft och flyg.
I Matematikpalatset har de en geometriavdelning som är framtagen tillsammans med fotografen Anthony Furness, vilken har fotograferat platonska kroppar i naturens miljö. 

Naum Gabo har tillverkat dessa genom att föra tråden genom hålen i ett redan förutbestämt mönster.

NAVET har även en Människoavdelning där man till stor del ska uppleva med sina sinnen. 

Det finns tre labb på NAVET (Krimlabbet, Kemiutmaningen och Berta drake-labbet), här får barnen olika uppdrag att lösa.

Efter rundvandringen lyssnade vi till information om hållbar utveckling, och vad man själv kan göra. Bland annat kan man källsortera och lämna till återvinningen. Det är alldeles för mycket skräp runt om i naturen, vilket vi fick några starka bilder på.

Den stora plastdöden råder på många platser runt om i världen.

Runt om i världen är det många djur som dör på grund av allt skräp, till största del plast, som slängs ut i naturen. I Stilla Havet flyter det omkring stora plastöar vilka är större än USAs kontinent. Det är fruktansvärt hur mycket som dumpas rakt ner i havet, vilket leder till mångas död.

Mittenbilden är tagen av Rebecca Hosking, en fotograf från Storbritannien. Bilden längst till höger är tagen av fotografen och konstnären Chris Jordan.

Jag försöker att alltid slänga skräpet på rätt plats. Jag är även uppvuxen med att aldrig slänga skräp på marken eller i naturen. Detta är ett viktigt uppdrag att lyfta i förskolan för framtidens vuxna! 

Av all den plast som finns överallt, som ligger och skräpar hemma, eller som man finner ute på gatorna eller i naturen. Den kan man göra något med - förutom att slänga i containern för plast. Man kan skapa konst av den! Detta fick vi även ta del utav på NAVET. Vi fick möjligheten att skapa konst av olika material som till exempel plast och papper.

Överst: Det slängs 1 miljard fimpar i Sverige, varje år! Detta konstverk är tillverkat helt i plast.Mellerst: En fågel äter det den får tag på, bland annat plastpåsar och tändare som inte är mat. Den är tillverkad i papp och papper.Nederst: Ett förkläde helt tillverkat i plast.

Det finns mycket man kan göra med "skräp", slänga det och på så vis återvinna det till något nytt, göra konst av det, eller ge det till konstnärer.

Det man absolut inte ska göra är att slänga det i naturen!

Navet är verkligen en källa till inspiration, och jag vet att jag kommer vara en flitig besökare där!

Åter på plats vid NAVET

Den 24:e mars var det dags igen!

Navet har så otroligt mycket att bjuda på! Vad sägs om dessa ljuvliga bilder på en skuggstad skapad av mjölkkartonger och papper?! En skarpt lysande lampa framför kartongstaden och en ljus vägg bakom den är allt som behövs! Så inspirerande!

 Effekten uteblir inte! En spårvagn och Eiffeltornet syns tydligt på väggen.

Efter ett besök i den fina skuggstaden på Navet begav vi oss vidare till vårt lilla arbetsrum där vi under dagen skulle fokusera på fysik och kemi.

Att flyga tillhör fysik - därför fick vi vika flygplan och därefter utforska hur man kan förbättra (och försämra) flygplanets flygförmåga.

Många flygplansvikningar blev det.

Det var inte bara flygplan som skulle få flyga under dagen - utan även dessa färgglada nallebjörnar! De skulle få känna på hur det var att lugnt ta sig ner i en luftballong. Problemet var dock att få luftballongen att faktiskt gå lugnt... Det blev tyvärr några kraschlandningar för de små stackarna.

Digitala redskap - inför examinationen digital portfolio

Idag har jag varit på en workshop i hur man skapar en digital portfolio, i detta fall - en blogg.
Jag och mina klasskamrater har fått en inblick i hur en yrkesblogg kan se ut. Vilket är vad detta är, en yrkesblogg. Här kommer denna terminens innehåll att vara synligt för allmänheten.
Vi fick praktisk information i hur man skapar en blogg och hur man därefter använder den.
Något som kommer att finnas med i min blogg är bilder, videoklipp samt referenser enligt Harvardguiden, allt detta ska vara i enlighet med kursens innehåll.

Jag tror det kommer bli roligt och intressant att blogga i min digitala portfolio.

Bloggen är startad

Bloggen är nystartad och bara några minuter gammal.
Jag är ingen erfaren bloggare, så detta kan komma att bli en stor utmaning för mig. Utmaningar är dock till för att mötas och ta sig igenom.
Varför jag skriver en blogg, kanske någon undrar. Jag utbildar mig till förskollärare och läser för stunden termin 6, vilket är den näst sista terminen i utbildningen. I denna terminen är en digital portfolio en del av utbildningens examination. En blogg är i detta fall en digital portfolio.
Så varmt välkommen till min digitala portfolio - till min blogg!