Visar inlägg med etikett språk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett språk. Visa alla inlägg

måndag 24 augusti 2015

Kommunikation ur ett specialpedagogiskt perspektiv

AKK, TAKK, GAKK, BRO, TSS....
Benämningarna är många på de olika hjälpmedlen som finns för att hjälpa människor att kommunicera med varandra.

Vad står då de olika förkortningarna för?
AKK = Alternativ och Kompletterande Kommunikation
TAKK = Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation
GAKK = Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation
BRO = Barnet Redskapen Omgivningen
TSS = Tecken Som Stöd

Camilla Carlsson (1) berättar och förklarar likheter och skillnader mellan de olika begreppen. 
Mycket är helt nytt för mig, jag försöker förstå samtidigt som jag för anteckningar. Det är spännande!

BRO - man ser på ett barn, barnet är i fokus, vilket redskap ska användas? Förmedla redskapet till barnet i omgivningen barnet befinner sig i. Rätt redskap till omgivningen.

I GAKK använder man sig av bilder och symboler vilket ger tydlighet, det förstärker där talet är ett minimum eller inte finns.

Exempel på olika bilder inom GAKK

Inom GAKK finns det ett hjälpmedel som heter Bliss, detta hjälper dem som inte kan använda sig av talet. De som använder Bliss har en platta med olika symboler på, symbolerna motsvarar ord, bokstäver och siffror. Vissa använder en pekpinne för att peka på de ord han eller hon vill förmedla till omvärlden, vissa använder en laserpekare - de använder det som passar dem bäst.
En Bliss-tavla
 
Ett exempel på en mening med hjälp av Bliss.



Ett dilemma är att man inte förstår varandra. Därför är de olika hjälpmedlen till för att vi i förskolan ska kunna möta alla barn! De är individer och därför unika! 

Naturligt använder man sig utav kroppsspråket när man talar, för att förstärka det man säger.
I förskolan kan man börja använda sig av tecken tillsammans med talet, för att det ska bli ett naturligt inslag bör man använda sig av det dagligen. Repetera, repetera, repetera!
Tecken hjälper till och stärker språket som talas.
Camilla berättar att man oftast börjar för stort, man tar på sig för mycket! Börja i liten skala för att sedan trappa upp, fruktstunden är en bra plats att börja med tecken. Om det blir övermäktigt är det bättre att lägga ner det, förklarar Camilla.

Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera!
Kommunikation är att göra något gemensamt. Det behövs sändare, och det behövs mottagare. Om kommunikationen inte fungerar är det mycket lätt att personen blir utstött. Så sorgligt och elakt! Det är ofantligt bra att dessa hjälpmedel finns för att hjälpa människor att kommunicera med omvärlden!

Teckenspråk är "de dövas språk". Det är inte detsamma som TAKK. De har en egen grammatik, egna ord, tecken och uttryck. Deras ordföljd är annorlunda än talad svenska. Ansiktsuttryck och kroppsspråk har stor betydelse. Varje land har sitt eget teckenspråk.

En populär bokserie i förskolan är Babblarna, det är Irene Johansson som är Babblarnas mamma och skapare. På varje sida i böckerna finns det vissa ord som man kan förstärka med hjälp av TAKK, dessa tecken är ritade i boken. Till Babblarna finns mycket annat än bara böcker, även olika spel, appar och pyssel. Man kan även se korta videor där böckerna blir upplästa med hjälp av TAKK.


Låten Känn ingen sorg för mig Göteborg med TAKK


Ett tips på en app som Camilla gav oss är TSP Lex, det är som en ordbok med tecken. Till varje ord finns en kort filmsnutt där ordet visas med hjälp av tecken.


1 Camilla Carlsson. Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Högskolan i Borås, 2015-03-05.













Språk

Språkutvecklande arbetssätt


Den 20:e januari lyssnade jag på en föreläsning av Ann-Katrin Svensson (1) där hon gav exempel på arbetssätt som är språkutvecklande för barn.
Bland annat berättade hon om helordsmetoden (whole language) vilket ger en grammatisk, syntetisk och morfologisk förmåga.
Helordsmetoden går ut på att se ordet i sin helhet - det går upp i ordet, och det går ner - det är ett kort ord, det är ett långt ord - det går upp i början men ner i slutet, eller tvärtom, eller så går det varken upp eller ner i ordet.

I förskolan kan man skriva ner allas namn på lappar och lägga ut dessa på golvet så att alla ser dem.
Exempelvis:

Anna
Lewis
Clara
William
Nils
Urban
Ingrid
Lilian
Signe
Gunnar

Därefter grupperar man namnet genom att hitta mönster som stämmer in på de olika namnen.

Vilka namn har en bokstav som går neråt - ner i källaren?
Ingrid och Signe går ner i källaren!

Vilka namn har en prick i sitt namn?
Lewis, William (2 prickar!), Nils, Ingrid, Lilian och Signe!
(Här får man bestämma om Signe och Ingrid ska vara med i prick-gruppen, eller om de ska vara kvar i källare-gruppen)

Finns det något namn som det låter "aaaa" i?
Anna, Clara, William, Urban, Lilian, och Gunnar.

Det finns många olika varianter av grupperingar man kan göra för att få barnen att intressera sig av hur orden, eller namnen, låter och ser ut.

Vidare beskriver Svensson ytterligare en metod, denna gång en syntetisk metod Ljudningsmetoden (phonics) vilket är en fonologisk metod - där man lyssnar på ordet.

Bornholmsmodellen tillhör ljudningsmetoden. I den modellen kan man hitta ord i ord, rim och ramsor

Om vi har sko och tar bort s - vad får vi då? ko!
Om vi har lo och sätter dit k i början - vad får vi då? klo!

Om jag säger ko, låter det k då?
Om jag säger bok, låter det i då?

Svensson berättade att det är viktigt att ha fonologisk medvetenhet när man börjar i skolan!
Syntaktisk och morfologisk medvetenhet är bra att ha inför skolstarten, men om inte bör man lära sig i början av skolan.
När jag hör det förstår jag varför det är så viktigt att låta barnen leka med orden och uppmuntra dem när de gör det!
Ordmemory kan vara en variant på aktivitet att använda sig av på förskolan.

I Förskolans läroplan (Lpfö 98) står det att:
förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra.


1 Ann-Katrin Svensson. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås, 2015-01-20.

Referenser:
  • Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet






Flerspråkighet

Emma Almingefeldt (1) gav oss en djupdykning in i vad flerspråkighet är och hur man kan stödja och vägleda barnen på bästa sätt.
20% av barnen i förskolan är flerspråkiga, med en tydlig ökning.
Flerspråkighet = flera språk talas i hemmen, olika "modersmål"
Modersmål heter nu förstaspråk (Language one = L1)
Annat språk som talas flytande = andraspråk (Language two = L2)

Förskolan utgör basen för språkinlärning (upp till 6 års ålder)
Skolan utgör utbyggnaden

Språket blir rikare vid flerspråkighet

Anledningen till att de bytt benämning från modersmål till förstaspråk är på grund av de fördomar som rådde kring ordet modersmål. Folk associerade modersmål till nationaliteter - de drog alla med ett speciellt språk över en kam.
Förstaspråk associeras inte på samma sätt - förstaspråk är det språk man lärt sig först.

 I Läroplanen (Lpfö98) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:
utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den,
känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Varje barn ska känna sig trygg i sin identitet! Att vara den man är utan att behöva tyngas ner av andras ideal, krav och idéer. 

Åter till språk, vad är ett språk?
Almingefeldt radade upp en hel del ord som innefattar vad ett språk är, nämligen:

  • kroppsspråk
  • pragmatik (turordning)
  • intonation (röstläge)
  • mimik
  • semantik (ordkunskap - ordens betydelse samt vilka ord i specifika sammanhang)


Vidare berättade hon att ordspråk är svåra att översätta - då de egentligen bara fungerar på det språket. Exempelvis kläder efter väder, det är svårt att använda det ordspråket i andra länder då de inte har samma behov av att vara ute som vi i Sverige har. Eftersom vi har vinter och kallt under lång tid så har vädret "hjälpt" oss att tillverka kläder som passar efter varje typ av väder. Vind- och vattentätt, fodrat, varmt och svalt.

Vissa ord förekommer inte på andra språk, och blir på så vis svåra att översätta.
Ta till exempel det svenska ordet för fika. Vi svenskar älskar fika! Jag har hört hur människor från andra länder, som enbart hälsat på i Sverige, tala om "the Swedish fika" - de var fascinerade av hur vi på något vis alltid kan få in en fika varje dag. En fika kan vara allt från en slät kopp kaffe (eller te i mitt fall), till ett delikat mellanmål bestående av en grillad smörgås med sallad, bakelse och dryck. För oss svenskar är det inget märkligt med att ta en fika, men utlänningar är fascinerade av det och, som jag har hört, tagit med sig uttrycket tillbaka till sitt land.

Almingefeldt nämner hur svårt det kan vara för barn med svenska som andraspråk när det kommer till att förstå vissa ord som låter lika, eller liknande (även för barn med svenska som förstaspråk).

Till exempel kan det vara svårt att förstå skillnaden mellan:

damm (smuts) och damm (vattensamling)

klar (färdig) och klar (genomskinlig)

eka (roddbåt) och eka (eko)

bär (ex blåbär) och bär (lyfta)

tomten (jultomten) och tomten (marktomt)

Dessa ord kallas för homonymer, eftersom de låter lika (homo).









1 Emma Almingefeldt. Flerspråkighet 1. Högskolan i Borås, 2015-01-21.



Referenser:

  • Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
  • Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442